Helt oegennyttig fick stora dottern en Burda-prenumeration i födelsedagspresent. Jag har en del glädje av det trots att Burda ofta inte riktigt är min smak. Men den här klänningen gillade jag. Tyget hade legat länge, det var lite för blått liksom. Men till det här helt perfekt. Det mönstrade tyget var en stor, rund, bordsduk från någon loppis (25 kronor) och jag tyckte att det passade perfekt att kombineras med det enfärgade. Sen var detta med kimonoärmar ett litet äventyr: när det står att man ska sy exakt in i hörnet så verkar de mena precis det de skriver, det kom jag fram till efterhand. Nästa gång blir det mer exakt, men det funkar väl såhär också. I övrigt löpte sömnaden rätt problemfritt - och jag ska testa hur jag känner mig i klänningen imorgon. Det är lite annorlunda och mer vågad i stilen än vad jag brukar bära.
Idéer för förändring av mönstret finns redan. Det blir lite utställt istället för avsmalnande, utan seperata fållstycken, istället förlängd och med kilar i delningssömmarna. Jag har ett tyg i min låda som skulle passa.... .
 |
| Ein Kleid aus Burda 2/2011. Der gemusterte Stoff ist eine Tischdecke, vermutlich 70iger Jahre. |
 |
| Kimonoärmel |
 |
| Diese blauen Blumen heissen auf Schwedisch: Schlangenauge. Ich finde sie wunderschön und sie passten so gut zum Kleid. |
Visst passar blommorna perfekt till klänningen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar