måndag 27 augusti 2012

Som varje sommar

så hoppas jag att kunna rädda över något från semestern till vardagen. Som varje sommar lovar jag mig själv att prioritera bättre, att bättre hålla balansen mellan måste, borde och vill, mellan arbete och vila, mellan egentid, familjetid och arbetstid. Som varje sommar kommer nog alla dessa goda föresatser att vara tillintetgjorda redan om en vecka, men som varje sommar så är jag obotlig optimist och hoppas på att kunna närma mig balansen mer och mer för varje sommar. En illusion kanske, men man blir ju äldre och klokare och jag tror också på utveckling och mognad. 

Nåja ...

Här är i alla fall korgen och jag undrar om jag ska betrakta den som färdig nu. Pinnarna spetsade jag med pennvässare. Flätmaterial är i huvudsak syren och snöbär. Den är allt annat än rund och nästa gång ska jag se till att jag har ett ojämnt antal pinnar, då blir det lättare att fläta. Men med tanke på att det är min första blev den bra. Och jag har lärt mig en ny teknik och hittat ett sätt att använda alla dessa skott och pinnar som alltid blir över när man beskär och röjer i trädgården. Kul projekt.

Vielleicht bleibt er jetzt so, mein Korb.
Die aufrecht stehenden Stäbe sind mit einem
Bleianspitzer angespitzt.
Eingeflochten sind frisch Zweige von Flieder
und Schneebeere.
Das nächste Mal achte ich darauf, eine ungerade '
Anzahl Stäbe zu benutzen und sie nicht zu dicht
zu stellen.
Ausserdem muss man am Anfang sehr darauf achten,
dass die Stäbe nicht "ausscheren", damit der Korb
einigermassen rund bleibt und keine Knicke
entstehen. 
 Sonen slängde ut en stickad bomullskofta. Den använde jag för att göra grytlappar (), ärmarna blev över och såg ut som om de ville bli tights till lillasyster. Jag satt i en evighet för att komma fram till hur jag behövde göra för att få till rätt form. Till slut klippte jag på fri hand som jag trodde att det skulle bli bäst.
Der Sohn hat eine Baumwollstrickjacke aussortiert.
Teilweise wurde sie zu Topflappen verarbeitet,
übrig waren die Ärmel - und sahen nach Leggins
aus. Ich habe lange dagesessen, und versucht herauszufinden,
was für ein Teil hinten eingesetzt werden muss.
Schliesslich habe ich frei Hand geschnitten. 

Och se där!! de sitter någorlunda. För att slippa sätta in en kil framme också var jag dock tvungen att skära av dem ganska lågt. Löste det, som ni ser, med en väldigt bred mudd med bred resår i. Ska göra om experimentet med en rosa tröja som storasyster har lämnat ifrån sig. Få se hur det blir.


Und sie sitzen erstaunlich gut. Ich musste sie relativ
tief abschneiden und ein breites Bündchen mit Gummizug dransetzen,
sonst hätte es vorne auch noch einen Einsatz gebraucht.
Ich werde noch so eine machen, ein rosa Pullover der Grossen
wartet schon auf die Wiederverwertung. 
Den här är jag riktigt stolt över. Jag utgick från Meedom form 2, den blev utställd och förlängd. Kjolen som slaktades (den var fläckig) räckte inte, jag hittade lite resttyger dessutom bortsprättad snedremsa. Av någon anledning såg jag blåa detaljer inför mina inre ögon. Sen saknades något, det blev fickor.
Auf die hier bin ich richtig stolz. Nach einem Grundmuster
aus einem alten Rock (gepunktet), und Reststoff (geblümt)
samt wiederverwertetem Schrägband genäht.
Das Design (Taschen, Schrägband, Passpoal, Schleifen) ist
meins.
Ich finde, sie ist richtig chick. 

Lite ballonginga och med rosett. Rynkningen i nederkant gjorde jag med overlocken och jag kan bara rekommendera detta. Jag sätter alltså i en avvikande färg som nåltrådar. Syr och kastar kanten och drar sedan i nåltrådarna. Det blir fina små rynkor som håller sig där man har placerad dem. Dessutom har man kastningen gjort på det sättet.


I övrig sorterar jag bäst jag hinner. Det började med att stora tjejen nu börjar packa ihop för att flytta till stan. Då blev det hyllor lediga i hennes rum. Dit flyttade en del av mina tyger. (Ska visa en annan gång hur de ser ut när de är vackert staplade). Sen var jag tvungen att sortera i spelskåpet, då skulle jag slänga ett spel. Jag plockade ut allt ur kartongen som jag tänkte kunde återanvändas och resten åkte i soptunnan .... precis när jag hade släppt taget kom jag på det: ett sätt att använda spelkort på. Nästa morgon dök jag i soptunnan (den var i princip tom vid tillfället) och fiskade upp korten som hade klarat sig rena och fina. Sen satte det stora sorterandet in. Satingband i ena lådan

Ein ausrangiertes Spiel bracht mich auf die Idee, meine
Bänder zu sortieren. Alte Spielkarten eignen sich gut, um
Satinband und Zackenlitze drauf aufzuwickeln. 

och vävda band i den andra. Återstår bordergarnerna. Det fanns med ett gäng småkort också som säkert lämpar sig väldigt bra att vira upp brodertråd på. ...


Sedan åkte stora tjejen till Ikea och jag beställde fler lådor, för nu ska det sorteras i garnförrådet också....

Detta med att sortera, jag undrar varför det är så tillfredsställande. Tänker på Råddjuret i muminböckerna med sin kappsamling. Detta lilla djur som inte får till särskilt mycket och sprider mest kaos omkring sig, men knapparna ska sorteras.
Att jag just nu har sånt behov av att sortera kopplar jag ihop med min längtan efter att styra upp mitt liv. Stoppa timmarna i rätt fack, prioritera och allt detta som jag skrev om längst upp i det här inlägget.
Dessutom inspirerar det väldigt att se dessa lådor med alla mina skatter. Jag blir alldeles lycklig när jag ser dem. ...

Ich habe viele gute Vorsätze im Gepäck, wenn ich morgen zur Arbeit fahre. Wie immer will ich etwas vom Urlaub in den Alltag mitnehmen. Und ich will eine bessere Balans zwischen Arbeit, Familie und eigenen Projekten zustande kriegen. Meine Zeit besser sortieren, und auch meine Gedanken. Ungefähr wie meine Stoffe und meine Bänder. Mal sehen, wahrscheinlich ist alles dieses schon in der nächsten Woche im Stress versunken - oder ich nähere mich, Jahr für Jahr, einem etwas besser balansierten Zustand. Mal sehen.

tisdag 21 augusti 2012

Jag vägrar acceptera

att sommaren börjar ta slut. Imorgon börjar minstingen i förskoleklass. Vi ska vara där varje morgon vid 8. Jag har inte riktigt förstått det än, men detta är en rejäl förändring i våra liv. ...
Och nästa vecka ska jag jobba igen. Jag älskar mycket av det jag gör, det är meningsfullt och viktigt. Många gånger roligt och tillfredsställande. Men jag HATAR stressen, den ständiga känslan av att inte hinna, räcka till, vara ordentligt förberedd ... . Och tröttheten som hindrar mig från att göra annat som jag också vill och behöver. Jag vet inte hur jag ska lösa dilemmat. ...

Men ännu så länge har jag semester, vill bara visa lite av vad jag har pysslat med.

De här byxorna kom till i Hälsingland. Ett par rosa vuxenbyxor blev till ett par shorts, mönster ur Burda. Där kallades de för pojkshorts. Fickorna syns inte så bra, men de la jag till själv, bakfickorna fick en slag passpoal runt, inte så proffsigt, men ändå ganska fin. Linningen sprättade jag loss och återanvände.
Storlek 122.
Det är bara det att de skrynklar så väldigt. Därför svårt att ta ett bra kort. Men jag tror att de blev uppskattade.

Shorts aus Erwachsenen-Leinenhosen. Schnitt aus Burda.
Vordertaschen selbst dazu ausgedacht.
Hintertaschen mit Paspel, nicht so perfekt, naja.
Den Bund habe ich von der Erwachsenenhose abgetretrennt,
gekürzt und mit Gummiband versehen. 


Inte så roligt kanske, men det behövs leggins, båda tyger loppis respektive tradera-fynd. T-shirten är gjort av en stor, numera fyrkantig t-shirt som min mormors syster ägde innan hon dog, 100 år gammal. Min dotter envisas med att vägra bära t-shirt om de inte inte är vita. alltså blev det en vit. Nederkanten på ärmen och på t-shirten har jag använt från originalet. Ärmarna är lite rynkade upptill. Annars inga konstigheter.

Leggins und T-shirt. Nix besonderes, ausser,
dass das T-shirt aus einem T-shirt meiner Grosstante
gemacht ist, die vor einiger Zeit hundertjährig starb. 

En kjol av två toppar som strorasyster ägde när hon var i 12årsåldern. Vet inte om den kommer att vara bärbar, bara ett försök.

Ein Rock aus zwei Tops. Weiss noch nicht, ob er benutzbar ist.
Eben ein Experiment. Die Tops hatten nur Bänder um den Hals.
In die Oberkante war ein elastisches Band gefädelt.
Jetzt ist ein ordentlicher Gummizug drin. 
 Jag var på hemslöjdsutstälning på Liljevalchs. Där kunde man se hur man flätar korgar av sly. Var tvungen att testa eftersom vi ändå skulle röja runt en syren. Det blir lite sådär och jag lär mig på vägen, fick börja om 2 gånger. Men det blir vackert och är kul.

Angehender Korb aus Flieder. Nicht so einfach, aber spannend
mal auszuprobieren. 


En arbetsbock. Har länge velat bygga en sån, men det är inte helt enkelt. Som man ser, den är lite sned och vind på olika håll och kanter. Men den står och jag har lärt mig en del, bland annat har jag vågat använda hand-cirkelsågen. Det ska bli en till, hoppas den blir rakare.

Ein erster Arbetsbock. Schwer im 20° Winkel zu sägen, noch
dazu exakt. Man sieht, es wurde nicht exakt. Etwas X-beinig
und schief, aber trotzdem stabil und ich denke darüber nach,
wie man die Herstellung vereinfachen und verbessern könnte.
Nummer 2 wird hoffentlich gerader. 


tisdag 14 augusti 2012

Tillbaka

och ändå två veckors semester kvar. Hoppas jag kan hålla kvar semesterkänslan.
Det finns mycket att göra i trädgården och min symaskin här hemma har inte varit i drift på tre veckor, en del ligger tillklippt och färdigt i en papperskasse, annat är färdigt men inte fotat och ligger nytvättat i strykkorgen.
Men jag har i alla fall pysslat med en del "riktiga" saker de senaste veckorna. Här ett litet axplock:

Stuprännornas regnvatten rann ner precis vid huset - och källaren blev blöt. Jag improviserade lite: En grop under stuprännan, klädd med lera som vi har i obegränsat mängd, så snart man sätter spaden i marken, fyllt med större stenar. Från gropen leder ett dräneringsrör neråt och bortåt från huset. Funkar så länge (tills vi gör om grusgången runt huset).

Eine Grube, mit Lehm ausgekleidet, mit Steinen gefüllt, mit
einem Dränagerohr, damit das Regenwasser aus der Regenrinne
zukünftig vom Haus wegläuft statt in den Keller.
Ein Provisorium, scheint aber zu funktionieren.
Man muss sich nur zu helfen wissen. 

En tårta (Käsekuchen) åt min numera 22åriga stora dotter.

Käsekuchen zum Geburtstag der Grössten (22 Jahre)

En tunika efter Burda, sydd av en gammal blus och lite jeansfärgat klänningstyg. Det randiga tyget var ett helvete att jobba med, elastiskt och rynkig, ville inte ligga rakt någonstans och hade dessutom insyningar här och var från den gamla blusen som jag inte såg förrän jag hade klippt till.
Men i slutändan är jag ändå ganska nöjd med resultatet.

Tunika nach Burda, genäht aus einer alten Bluse.
Nerviger Stoff (der gestreifte), dehnbar und faltig,
sehr schwer zuzuschneiden. 


Och, min stora stolthet. En långbänk. Konstruktionen har jag kommit på själv. Den är fastskruvad i väggen och benen är sammanfogade halvt i halvt. Bak på sitsen har vi sågat ut för fassadlisterna (vet inte namnet på dem), vilket också höjer stabiliteten. Till slut blev det också ett ryggstöd som är riktigt skön. Hela bänken har 250 cm längd. Vi ville ha en eftersom altanen, som är inglasad upptill s a s, är ganska trång och vi är ibland ganska många och då blir det bökigt med en massa stolar. Dessutom kan man klämma ihop sig ganska många på bänken.
Jag byggde den med hjälp av min dotters pojkvän som visserligen inte är så van snickare heller men ändå hantverkare. Det var jättekul att ha ett projekt tillsammans med honom, fler lär följa. Ingen annan i familjen är intresserad av snickeri, så det är skönt att ha en bundsförvant.
Vi var också på bygghandel tillsammans och det var så roligt. Jag är nog en konstig sort, jag kan bli lika exalterad över en byggmarknad som över syfestivalen. ...

Mein ganzer Stolz: eine lange Bank, konstruiert von mir,
gebaut mit dem Freund der grossen Tochter.
Halb-in-halb gefügte Beine.

Das Ganze ist an der Wand festgeschraubt.
Die Rückenlehne leicht angeschrägt und so
befestigt, dass man die Rippen der Hauswand nicht merkt.
Die Hinterkante der Sitzfläche hat Aussparungen für die
Rippen. Das erhöht zusätzlich die Stabilität.