fredag 30 december 2011

En liten tiger

Vi äger en bok med lite tips om att sminka barn. Hon valde tigern och jag fick måla henne. Inklusive fingrar. Blev inte riktigt som i boken men hon blev nöjd. Bara synd att hela jobbet måste göras ogjort innan läggdags. Så jag kände att jag vill konservera verket som foton åtminstone. 

Tiger nach einem Schminkheft. Nicht ganz wie auf dem Bild, aber zur Zufriedenheit. 

Die Hände brauchten auch Streifen. Dieser Tiger sieht ganz schön gefährlich aus!!

Vi ska fira nyår alldeles själva, och det känns faktiskt helt ok. Har vi hunnit bli gamla? I så fall får det väl vara så.


tisdag 27 december 2011

Nu känns det som om jag behöver blåsa lite liv i denna blogg

Här kommer lite julklappar som jag inte kunde blogga om innan de var levererade:

till att börja med ett förkläde som min mamma fick. När jag var liten så var alltid muminmamman min stora förebild som mamma. Så som hon är ville jag bli. Därför skulle min mamma få ett förkläde med en muminmamma. Såhär blev det.


 Jag tycker den blev rätt levande. Själva förklädet är inget särskilt men funkar. Muminmamman är tecknat från "Pappan och havet".


 Vårt fikabord från julafton: vi äter annorlunda än svenskarna på julafton. Inget julbord. Istället ett fikabord på eftermiddagen och julmat på kvällen som är mindre tung än det svenska julbordet.


Ja, och här har vi alltså julklänningen på och en tomteluva i vävt tyg, jag ska försöka fixa en egen bild av den, den matchar i alla fall klänningen.



Dessa vantar fick min pappa i julklapp. Jag massproducerar för tillfället lovikka-vantar. 

Mer kommer snart, det behöver först tas lite fler foton.

God fortsättning på alla som läser detta.

torsdag 15 december 2011

Äntligen!!!! - och ändå inte ännu

Tadaaa, här är den alltså, täljstenskaminen. Äntligen installerat, besiktigad av sotare, godkänt och försett med tillstånd från kommunen. Ärendet fastnade minst 2 gånger och hade förmodligen fastnat ännu mera om inte jag hade ringt och tjatat och legat på. Men nu har vi alltså tillstånd att elda. Idag köpte jag lite redskap till, 3 papperspåsar med hemmargjorda tändare (stearinrester upphällda i äggkartonger som sedan rivs isär) och tallkottar från Hälsingland är redan förberedda samt att jag organiserat ett provisoriskt vedförråd på en lastpall i vårt förråd - men - jag får inte elda, därav stearinljuset. Denna första eldning ska nämligen celebreras ordentligt med glögg och familj och eftersom min käre make var tvungen att gå ut och äta i tjänsten ikväll och vi båda är borta imorgonkväll så blir det nog ingen brasa förrän på lördag - inte en aning hur jag ska hålla mig. Det var länge sedan att jag var så otålig som jag är nu. Men jag får väl stå ut ... .
Ljuset står i alla fall därinne för att markera att vi faktiskt får tända. 



Hier ist er also, unser Kaminofen. Wir haben jetzt auch die Genehmigung zum Heizen - aber jetzt müssen wir noch auf einen Abend warten, wo alle zuhause sind - und das dauert noch.



Och detta är alltså minstingens julklänning. Det var en långkjol som jag köpte på loppis, den märkliga draperingen fram satt bak på kjolen och jag tyckte den var lite rolig. Sen letade jag länge efter ett tyg som skulle kontrastera men ändå matcha. Till slut hittade jag det i mina gömmor. Nu ska jag också sy en tomteluva av vävt tyg därtill, om någon har en beskrivning så är jag tacksam. Jag är i alla fall väldigt glad åt klänningen, den tillhör de projekt som jag är särskilt nöjd med.

Ein Weihnachtskleid aus einem langen Rock


Sen ska jag bara förklara: jag håller på att sy en hel del, men det är några julklappar jag gör som jag inte kan visa här förrän julen är över. 

Och ... i övermorgon ska jag få hem en symaskin och en overlock som jag köper begagnat. Gamla, mekaniska och förhoppningsvis arbetshästar som syr det mesta och kräver ingen kvalitetstråd och som inte krånglar så mycket. Förhoppninsvis ett bra komplement till mina elektroniska maskiner. Ska rapportera när de är på plats. 

Trevlig kväll alla därute

torsdag 8 december 2011

Här alltså de utlovade Nikolauspresenterna

Minstingen blev dock lite förvirrad. Det sägs ju att Nikolaus kommer om natten och lägger små presenter i barnens nyputsade!!! skor som ställts upp vid ytterdörren. Ny såg hon mig pyssla med syskonens presenter och undrade hur Nikolaus får tag på dem för att stoppa dem i skorna och vem som egentligen ger presenterna, Nikolaus eller mamma?? 

Det här är i alla fall vad det blev: Ett till par vantar av samma kofta, den här gången fodrade med College-tyg och med handstickad mudd. Till minstingen. 
Zum Nikolaus: Noch ein paar Handschuhe, diesmal gefüttert mit Sweatshirtstoff
und mit handgestricktem Bündchen. Für die Jüngste.
 Till den äldsta en mössa av en filtad gammal lammullströja med filtblomma.

Für die Älteste eine Mütze aus einem gefilzten Wollpullover
mit Filzblume. 


Och till sonen en mössa av en loppiströja.

Für den Sohn eine Mütze aus einem Flohmarkt-Pullover. 
 Och dotterns pojkvän fick ett par Lovikka-vantar som storasyster har stickad och som har legat obroderade och utan tofsar i flera år. Nu förbarmade jag mig över dem och gjorde dem färdiga.

Und für den Freund der Grossen ein Paar Lovikka-Handschuhe, die die Tochter selbst
für ihn gestrickt hatte, die aber seit Jahren ohne die traditionelle Stickerei in
der Schublade gelegen hatten. Jetzt sind sie so gut wie fertig, müssen nur noch
mit Seife gewaschen und dann gebürstet werden. 

Dagens tanke:
är stor glädje och tacksamhet: idag blev våran täljstenskamin installerad och skorstenen (utvändigt, tyvärr) byggt. Återstår lite byråkrati, sen kan vi ta den i drift (förhoppningsvis nästa vecka). Jag har så länge längtat efter en eldstad. Jag älskar att sitta och titta in i elden, man försvinner in i sina tankar, det finns knappt något som är mera meditativt. Och det ger en sån genuin trygghet att ha en egen eldstad. På något sätt måste det sitta djupt rotat att vi vet att eld på våra breddgrader är en förutsättning för överlevnad. Tänk att kunna hålla huset någorlunda varmt trots att det är strömavbrott, t ex. . Jag kan knappt vänta tills vi äntligen får elda för första gången.
Byråkratin är däremot en helt annan fråga: vi hade lämnat in ansökan om bygglov som vi hade fyllt i med hjälp av firman som vi köpt kaminen ifrån. När vi inte hade hört något på en vecka ringde jag dit. Det visade sig att det saknades ett papper (vilket ingen hade upplyst oss om, inte ens killen från kaminbutiken hade reda på att denna s k kontrollplan numera krävdes). Till slut skickade jag in pappret. Vi fick då en bekräftelse på att det hade kommit in. Sen hände ingenting på 2-3 veckor. Sen ringde jag igen. Under hela den perioden stod kaminen färdiglevererad utanför vår ytterdörr, alldeles för tung för att förflyttas av oss - och vi var hela tiden oroliga på att täljstenen kunde spricka eftersom det regnade och frös på i olika omgångar. Till slut packade vi upp det ena paketet och bar in täljstensbeklädnaden i huset - delarna låg då på vardagsrumsgolvet. När jag alltså ringde för andra gången visade det sig att allt var färdigt - det saknades bara en blankett eftersom det tydligen var två olika ärenden: ansökan om bygglov för skorstenen, bygganmälan för själva eldstaden. Att det krävdes två olika blanketter för dessa sammanlänkade projekt hade jag inte förstått. Till slut fick vi alltså våra papper.
det jag inte förstår är varför det är så svårt att hålla ett ärende i rörelse, att tala om för den som ansöker om något ifall det saknas något. Varför behöver man ringa flera gånger för att ärendet inte ska fastna i maskineriet? Känslan som uppstår är att man är utlämnad åt tjänstemännens nåd och välvilja om man vill få något gjort - medans de i själva verket bara följer lagar och regler som innebär att man faktiskt har rätt till att få beviljat vad man nu ska få beviljat efter dessa regler. Varje fördröjning förstärker känslan av att det är de som har makten inte att de är till för att serva kommuninvånarna (som i slutändan betalar deras löner). det gör inte så mycket i vårt fall men handlar det om försörjningsstöd t ex är det mycket känsligare.

måndag 5 december 2011

Magsjuka och princesstårta

Magsjukan kanske kan vara en förklaring till bloggtystnaden. Minstingen drabbades hittills värst. Hon kräktes och var väldigt slö. Jag gjorde som vanligt: jag blir inte så sjuk men det håller i sig längre. Jag höll mig någorlunda på benen. Gick t o m på julmarknad och samlade idéer. Och på kvällen gjorde jag en "princesstårta" till minstingen som fyller 5 idag. Jag kom nämligen på att hon inte var ute efter en princesstårta egentligen utan efter en kaka med princessa. Det blev en slags tigerkaka med färgad mandelmassa i dekorationerna och glasyr i något som ska vara orange. Jag tycker den blev fin. Och jag tyckte dessutom att jag var väldigt uppoffringsfull som gjorde denna kaka medans jag hade kramper i magen. Sen kan man ha livsmedelhygieniska invändningar på att jag gjorde den, men eftersom det stannar i familjen så gör inte det så mycket. 
Äldsta dottern vågar sig inte hem, hon har en jättetenta på fredag och är livrädd för att drabbas, så henne har jag inte sett till i princip sen över en vecka. 



I morgon kommer mer i bloggen. En del saker vill jag inte visa ikväll för någon gång under natten kommer St Nikolaus och förser barnens skor med små presenter, något av det som finns i skorna då kan jag visa upp sen eftersom jag och Nikolaus hjälps åt i detta .... . Tyska traditioner .... .

God natt, hoppas jag känner mig frisk imorgon, ska i alla fall stanna hemma från jobbet och sova en del under dagen.