måndag 31 oktober 2011

Dichtestress

Detta tyska ord syftar till den stress som t ex djur upplever när de blir tvingade att leva för nära varandra. Jag har läst att duvor, fredens fåglar, börjar bli ytterst aggressiva mot varandra om de hålls för nära varandra. Jag liter under denna slags stress efter att ha varit hemma med minstingen i flera dagar. Hon vägrar att vara på en annan våning, ibland t o m att vara i ett annat rum än jag. Dessutom är hon inbegripen konstant kommunikation med mig och jag ska hela tiden låtsas att vara hennes mamma, hennes kompis, hennes mormor, olika slags djurmammor ... . Det ska bli sååååå skönt att lämna henne på förskolan imorgon - förbjudna tankar om ett högt älskat barn. 

Nåja, detta var ett av hennes projekt i förmiddags. En nyinköpt madrass som är omgjort till en dagiskompis, med armar, ögon och mun. Man tager vad man haver...

Ein Kindergartenfreund aus einer neugekauften Matratze. 


Jag och här ett av mina två avslutade projekt för dagen: en kofta som jag har jobbat på i flera månader. Stickat på tvären med förkortade rader efter ett mönster ur allt om handarbete. Omräknad med faktor 0,8 för garnets skull som jag köpte på Lidl!! Jag är väldigt stolt över min matematiska prestation som gjorde att jag kunde räkna fram en faktor som jag multiplicerade alla maskantal med för att få fram det antal maskor som gällde för mitt garn.
Modellen på koftan är, tror jag, en traditionell modell för bebiskoftor. Det är en slags omvänd raglan. Jag gillar det, ska fundera på om jag kan använda det fler gånger. Och dottern tog inte av sig koftan efter första och enda provningen, så den är väl godkänd.

Strickjacke aus Baumwolle, quer gestrickt mit verkürzten Reihen,
daher die Passform. Umgekehrter Raglan, sozusagen. 
Inga mer eller mindre kloka tankar, jag ska gå och lägga mig nu. Sov sött alla!!

söndag 30 oktober 2011

Laptopväska

Nu blev min andra dataväska färdig. Helt efter eget huvud, och av den anledningen inte perfekt, men jag hoppas att den funkar ett tag i alla fall. Yttertyget är ett ylletyg som jag auktionerade till mig på tradera. Innertyget är från Stoff och Stil. Band och spänne köpte jag nytt, knapparna är räddade från en gammal Duffel och fästa med skinnspill som blev över vid en rensning på jobbet. Stadgad med Vildona och vadderat tunt med någon typ av tunn men stabil vadd. 

Eine Laptoptasche für den Sohn. Ziemlich fimmelig zu nähen,
aber am Ende doch besser gelungen als ich zwischendurch zu hoffen wagte.
Ist auch immer etwas aufregend für einen 18jährigen zu nähen,
weil man nicht weiss, ob das Ganze dann zu seinem Image passt,
så dass er wagt, es in der Öffentlichkeit zu tragen. 

Der Schnitt: Mein eigener. Aussenstoff: ersteigert, Wolle, Futter: Bestellt bei
Stoff und Stil. Gurt und Schnallen: neu gekauft. Knöpfe: von einem aus-
rangierten Duffelcoat. 

Vad finns det mer att säga? Pilligt och knepigt, särskilt att få till en mellanvägg inuti var svårt. Lite innerfickor blev det, till laddaren, två pennhållare, ett blixtlåsfack för busskort och liknande.

Nicht gut zu sehen, aber da drin sind einige Innenfächer. 
Sen är det ju fascinerande hur ett sådant här projekt växer till. I början var jag så tveksam!! Trodde inte att det skulle bli snyggt. Trodde att det skulle se fullständigt dilettantiskt ut. Trodde inte på projektet ö h t. Men sen finns det en punkt där man anar att det hela ändå kommer att bli något, om än inte perfekt. Och att det ändå har vissa likheter med det man har tänkt sig från början. Då blir det väldigt tillfredsställande. Just känslan att kunna föra ett projekt från en inre bild, som inte ens går att rita upp för att den är så suddig, till en färdig grej, som har växt fram efterhand allteftersom bilden i huvudet blir tydligare och tydligare.

Dagens tanke: 
Blev arg på våran statsminister förra veckan: Det var ett inslag på Aktuellt där det diskuterades en undersökning enligt vilken en icke så liten andel av människor längtade efter en hemmafru-tillvaro. Han kommenterade detta med att säga - typ: de har en idealiserad bild av detta, har tittat för mycket på hollywoodfruarna och tror att det handlar om någon slags lyxtillvaro. Jag tycker det är oförskämt att raljera över människors längtan på det sättet. Istället borde han fundera över vad i människornas vardag gör att man längtar efter något annat. Jag är alldeles övertygad om att det inte handlar om längtan efter någon lyxtillvaro utan om en upplevelse av att inte räcka till, att ha för lite tid för det som behöver göras hemma och för att vara med sin familj, i synnerhet med barnen. Det är ett faktum att vi är många som upplever att den tid som blir kvar efter en hel arbetsdag är för lite för att både hinna och orka med det som skulle behöver göras. Och detta bör tas på allvar!! Framförallt om man tänker in andra signaler, som att ungdomar har för lite vuxenkontakter etc. . Jag förstår om det samhällsekonomiskt är ett problem när vuxna, arbetsföra människor inte finns med i arbetslivet - men det ger inte en statsminister rätt att raljera över deras bevekelsegrunder. ...

Denkelei des Tages
Unser Staatsminister hat sich (mal wieder) meinen Zorn zugezogen. Es wurde über den neuen Hausfrauentrend berichtet. Einer aktuellen Untersuchung nach gibt es eine ganze Menge Menschen/Frauen, die sich danach sehnen, mit ihren Kinder zuhause zu bleiben. Er hat sich darüber mokiert und meinte, die würden sich nach einem Luxusleben sehnen, wo sie sich selbst verwirklichen könnten. Sie hätten keine Ahnung, wie das in Wirklichkeit wäre. Ich finde es unverschämt, über die Beweggründe in dieser Weise herzuziehen. Statt dessen sollte er darüber nachdenken, was in Wirklichkeit dahintersteckt. Viele erleben, dass die Zeit und die Kraft einfach nicht reicht und dass man von seinen Kindern mehr haben möchte als die kurze Zeit zwischen Abholen und Schlafengehen, wo alle müde sind und auch noch soviel anderes passieren muss. Gleichzeitig kommen alarmierende Berichte darüber, dass Kinder und Jugendliche zu wenig Kontakt mit Erwachsenen und ihren Eltern haben. Vielleicht sollte Herr Reinfeldt mal über diese Zusammenhänge nachdenken.
Ich verstehe seine Volkswirtschaftlichen Argumente, aber in dieser Weise sich lustig zu machen über den Versuch der Menschen, ihr Leben nachhaltig zu organisieren, finde ich nicht ok.

tisdag 25 oktober 2011

Ett till förkläde ...

Jag gillar ju denna modell av förkläde. Det förra blev lite för brett, men sen hittade jag ett annat mönster i Ottobre 4/04 - ett väldigt bra häfte för övrigt. 
Förklädet är storlek 110. Jag klippte till bakstyckena på skrådden precis som fickorna. På axlarna sitter kamknappar. Tyget är från början en rund bordsduk som jag hittade på myrorna. 
Påbörjade ett till projekt när vi var uppe i Hälsingland under helgen. Nåja, först borde jag kanske avsluta väskan??


Noch eine Pippischürze. Ich mag das Modell. Diesmal nach Ottobre.
Grösse 110. Stoff: ein rundes Tischtuch vom Flohmarkt der
Heilsarmee. 

Die Rückseite - baksidan


Dagens tanke
Jag gillar win-win-fenomen. Alltså: någon blir av med någonting, ger bort det till någon välgörenhetsloppis. Där köper jag det, t ex, pengarna går till något bra och jag får nytt material att göra något av. En vacker dag jag kanske vågar sälja något jag har gjort. Eller så ger jag bort det så att det säljs en gång till till förmån för Röda korset eller Erikshjälpen eller vad det nu kan vara. Jag blir så oerhört nöjd när jag lyckas med ett sådant projekt.

tisdag 18 oktober 2011

Får jag presentera ...

Sköldpaddan Henrietta. Tänkt som nåldyna, vilket kan kännas lite makabert. Men jag tänker att sköldpaddor inte har känsel i sitt skal, så det kanske inte gör henne så mycket. Ett trevligt sällskap på sybordet är hon i alla fall. 
Det är helt sanslöst hur mycket fyllning som får plats i en sån liten sköldpadda. 

Schildkröte als Nadelkissen. Makaber?
Sie sieht aber dabei ganz zufrieden aus. 

Und ich brauchte dringend ein neues Nadelkissen.

Der Nadeln wegen stand die Tochter auf dem Standpunkt
es handele sich um einen Igel.
Woraufhin ich darüber nachdenke, ob man mithilfe desselben
Schnittes auch einen Igel produzieren könnte. 
Jag blev i alla fall glad av att sy henne.
I övrigt jobbar jag på en väska åt sonen. Mönster från grunden och ska kunna härbärgera en dator samt tillbehör och en eller annan bok.
Väskor är knepiga. Man kommer inte åt och det är tjockt och hårt och otymplig. Eftersom det handlar om min andra laptopväska har jag nu beställt ett simplicity-mönster så att jag har en förlaga för väskor framöver.

Dagens tanke
skulle kunna handla om hur det är med förlagor och mönster och den egna kreativiteten. Förr trodde jag att jag alltid var tvungen att hitta på själv. Vilket satte höga krav på mig och resultaten blev sådär. Nu har jag märkt att jag lär mig så mycket av att sy efter mönster - och att det nästan aldrig blir exakt som i mönstret. För min kreativitet fungerar bäst om det finns något att utgå ifrån. Tyvärr är jag dock fortfarande för lydig och för rädd för att göra fel och förstöra tyg - jag borde våga i mycket högre utsträckning att klippa och sy rakt ur hjärtat. När jag improviserar blir det oftast bra. ...

torsdag 13 oktober 2011

Osytt men ändå - lite smått och gott

Det här har jag tänkt på länge: en hylla som inte kräver att man borrar i kaklet (och genom fuktspärren) till alla shampoflaskor: Det var en gång ett litet, hopfällbart bord - som någon släkting satte sig på, varpå bordet gav upp och la sig platt. Men jag kan ju inte slänga saker, så jag tog isär bordet och sparade det som såg användbart ut, bland annat två halva bordsskivor. Hälften av den ena halvan blev nu hylla. Den hänger över huvudhöjd men nåbart i vår duschhörna - återstår att se hur den beter sig i badrumsklimatet. Men en väldigt sympatisk och flexibel konstruktion, går när som helst att ändra höjden och rätta till om den hänger snett. 

Ein Regal für die Dusche.
An der Decke aufgehängt, da braucht man
nicht in die Kacheln zu bohren. 

Igår var det höstfest i församlingen. Då fick jag tag i denna linnebordsduk med lite fläckar på. Vår anslagstavla behövde nytt tyg, sedan köket blev renoverat. Och nu är den fin igen. Och kan användas. Mönstret i tyget syns bättre på nedre bilden. Jättevackert är mönstret och jag känner att jag ändå har räddat det, förmodligen hade ingen använt det som bordsduk med sina fläckar. Och en anslagstavla i vårt hushåll är ju aldrig tom, då täcks ju fläcken. 
Huvudet har redan satt igång för att återanvända det som jag klippte bort av bordsduken. 




Die Pinnwand mit einem neuen Stoff bezogen.
Ein wunderschön gewebtes Leinentischtuch mit Flecken
auf einem Basar erstanden. 


Dagens tanke
Arbetstid, familjetid, fritid, livstid ... Hur ska jag tänka. Ett sätt är att plocka isär och schemalägga, noggrant skilja mellan arbetstid och fritid, egentid och familjetid. Men jag trivs inte riktigt med det. Jag vill leva ett liv och inte flera. Vill känna att jag integrerar mina olika världar med varandra. Fritid är ju egentligen lyx. Egentligen är våra dagar till för att leva med allt vad det innebär. Att se till att vi och våra barn har mat och tak över huvudet och inte behöver frysa. Fritiden är ju en ganska ny företeelse. Samtidigt är arbetslivet så komprimerad numera att fritiden behövs för att återhämta sig från en arbetsdag som kräver väldigt mycket av tempo, koncentration och informationsbearbetning. Sen kan man också tänka att vi alla har olika gåvor och begåvningar. Allt kommer inte till sin rätt i våra yrken, och i vår fritid gör vi ju ofta också nytta, på det ena eller andra sättet. Jag behöver arbeta med händerna och hoppas att jag också har förmåga, kanske begåvning??? i alla fall kreativitet. Det vill jag inte slösa bort, och mitt jobb för så mycket huvudarbete med sig att jag behöver balansera med något praktiskt.

Men helst av allt önskar jag mig ett liv där jag kan varva fritt och leva tillsammans med min familj utan att behöva separera tiderna från varandra och oss från varandra.  ...

Lite lösa funderingar

söndag 9 oktober 2011

Mitt första beställningsarbete

 Den här overallen är den första beställningen som jag har sytt. Det är en vuxenoverall, eller sparkdräkt, eller onepiece - säkert väldigt mysigt om än för stor för mig. Jag fick ett favoritplagg till låns, la min byggplast på, ritade av, justerade lite, ändrade lite och sydde. Jag tror att det blev bra, men ännu är beställningen inte levererat.

Ein Strampelanzug für Grosse, meine
erste Auftragsarbeit. Ohne Schnitt, nur
mit einer Vorlage genäht. 
Såhär blev halsringningen.


För länge sedan sydde jag ett förkläde till dottern med korsande band på ryggen. Den är för liten nu, och jag hittade ett bättre mönster i en gammal handarbetstidning. Vi har precis läst Pippi och dottern kom på ett nytt namn åt sig: Pippitofsa. Och eftersom dylika förkläden här i familjen kallas för Pippi-förkläden, så kände jag att det ska stå att detta minsann är en Pippitofsa. Jag är väldigt nöjd med resultatet och ska sy fler såna, dock ej för Pippitofsor utan till andra barn. 

Eine Pippi-Schürze
mit einem neu erfundenen Namen.
Ich finde sie richtig gelungen
 und werde garantiert noch mehr solche nähen. 


Äntligen har jag jobbat klart för den här helgen. Imorgon är jag ledig och då ska det sys minsann!!!

Godnatt allihopa