onsdag 26 december 2012

Jultankar och lite projekt

Oftast blir det annat än man tänkt. Mannen har skadat axeln, vi kom inte iväg till landet, en återbesökstid  ligger i vägen. Men i gengäld kanske jag hinner göra klart lite pyssel. Här en liten redogörelse:

Vi kom alltså som vanligt inte igång med julkort. Istället bestämde jag mig för att det går lika bra med trettondagskort. Jag ska inte ta åt mig äran för idén, den hittade jag på nätet, vete katten var, det minns jag inte. Jag klippte korten av pysselkartong, använde befintligt brodergarn, stansade stjärnor av förpackningar och annat. Visst blev de fina? Jag gjorde 15 stycken.

Statt Weihnachtskarten, Epifaniaskarten. Früher haben wir es wieder mal
nicht geschafft. Selbst hergestellt aus Bastelkarton, Stickgarn und mit
Sternen, die aus Verpackungsmaterial gestanzt sind. (Ausser dem zweiten von
links, der ist ein gekaufter Aufkleber). 
 Det här är en julklapp. Stora dottern hade önskat sig tygkassar. Jag använde ett gardintyg som jag hade ärvt av mina föräldrar. Kossorna kommer från ett mönsterprov för ett möbeltyg. Jag klippte ut och applicerade dem.


 Kossan här nedan hade inga horn och öron, där var mönsterprovet avklippt. Jag broderade dit nya. Jag tycker att de ser nästan ut att komma ut ur tyget eftersom "spränger"  sina rutor.

Ein Weihnachtsgeschenk. Die grosse Tochter hatte sich Stofftaschen
gewünscht, weil man sowas im eigenen Haushalt braucht. Der Stoff
ist ein geerbte Gardine, die Kühe eine Möbelstoff-Probe.
Ich habe sie ausgeschnitten und mit der Maschine appliziert.
Die Hörner och Ohren gerade dieses Exemplares
waren nicht mehr mit drauf, die habe ich neu gestickt.
Ich finde, die Viecher werden fast plastisch, weil
sie ihre Grenzen sprengen. 

Jag hade inte lust att sy handtagen. Det brukar vara så jobbigt att vända dem. Då kom jag på att jag hade klippt trasor av ett påslakan som visade sig vara alldeles för slitet för att kunna sy något av. Jag flätade remmar i rätt längd, men flätade in ett kraftigt hampasnöre för säkerhets skull, som sagt, påslakanet var slitet.
Griffe geflochten aus einem alten, zerschlissenen Bett-
bezug. Eine dicke Schnur mit eingeflochten,
damit sie halten. 

Denna väst är helt mitt eget påhitt. Idén att sy en väst i ylletyg hittade jag i en katalog, det mesta i övrigt är mina egna idéer. För mönstret utgick jag från en slags jacka i ett mönster från Svenska Mönster. Men jag ändrade ganska mycket. Drog ner axlarna, förstorade ärmhålen osv.

Und schliesslich diese Weste.
Die ist ganz auf meinem Mist gewachsen.
Aus Wollstoff.


Broderiet har jag också hittat på. Hjärtanen i mitten är applicerade med maskin, allt annat är broderad för hand. Brodergarn från loppis. ylletyget också.

Stickerei selbst erfunden, appliziert und von Hand mit
Wollgarn gestickt. 

 Sen detta med kanterna. Först hade jag tänkt att bara overlocka. Men jag var tvungen att rätta till lite och då var inte sömmarna så fina längre. Jag broderade med typ knapphålsstygn, lite lagom tätt, med stickgarn, men tyckte att det såg för grovt ut. Då kom jag på att jag kunde väva in andra trådar i stygnen, tre rader blev det, det ser nästan ut som en påsydd snodd.

Die Kanten hatte ich zuerst nur mit Overlock versäubert
und wollte sie eigentlich so lassen. Aber an manchen Stellen sah
das nicht gut aus. Statt dessen habe ich mit Knopflochstich gestickt (mir fällt gerade nicht
ein, wie dieser Stich eigentlich heisst, weder auf Schwedisch
noch auf Deutsch) und dann in drei Reihen hineingewebt.
gestickt
Auf dem Rücken der Weste ist ein gehäkelter Riegel,
der mit zwei Knöpfen in Höhe der Taille die Weite
einhält. (Den habe ich leider nicht fotografiert). 

glömde att ta bild på det också, men på ryggen finns två knappar och en liten, virkad tamp (?) som håller in vid midjan/korsryggen för att ge lite mer form åt plagget.

Inte perfekt, men jag gillar det. Blir spännande att se hur jag kommer att använda den.

Och här kommer alltså en del av en predikan som jag hade på julafton när vi hade samling vid krubban: 

Lite jultankar, helt enkelt 

Och poängen, poängen med denna vackra, gamla berättelse? Poängen är att Gud bryr sig. På något hemlighetsfullt sätt har han krupit in under skinnet på oss människor. På något hemlighetsfullt sätt kan han höra prasslet i höet och höra oxen tugga, på något sätt kan han känna sin mammas doft och hur höet sticks. På något sätt levde skaparen av himmel och jord ett liv som vårt, och det tog sin början när han föddes till en liten skör människounge. Sedan dess kan vi veta att vi aldrig är övergivna i våra människoliv, för Gud har krupit in under skinnet på oss, han går i våra skor och förstår hur livet kan vara. Och han älskar oss så som ett barn älskar och så som en mamma och en pappa kan älska. Och då kan väl vi försöka älska dem som finns omkring oss.  

söndag 16 december 2012

julgranskulor och lurvig mössa

Det är inte så mycket jag har gjort, känns det som, ändå har jag pysslat med ett och annat, men en del projekt är lite mera omfattande. Annars ägnar jag mig åt planering av projekt - en vacker dag kanske jag hinner. 

Här i alla fall ett gäng julgranskulor. är annars inte så förtjust i sånt som bara är prydnad, men jag har detta guldiga bomullsgarn som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Så jag testade helt enkelt. Och kul är det, och går snabbt. Och bomullsgarnet kommer faktiskt till sin rätt. Jag tog dubbel tråd för att matcha ullgarnet. och det finns faktiskt en fördel med att det är bomull, det sticker liksom ut inte bara i färg utan också i beskaffenhet, vilket gör att det guldiga känns mera som guld. 

Weihnachtsbaumkugeln, gestrickt. Es kam hier letztes Jahr
ein Buch heraus, geschrieben von zwei Männern,
die Weihnachtsbaumkugeln mit traditionellen nordischen
Strickmustern stricken. Da habe ich die Anleitung gefunden.
Dann habe ich Wolle genommen, die ich in meiner Sammlung hatte. 


 Och här en mössa till mig. Först sydde jag en till minstingen, den blev för liten pga foder och bristande elasticitet. Då sydde jag en till, i vuxenstorlek, eftersom hon annars också brukar låna mina mössor, men den blev lagom för mig. Underkanten hade jag först vändsydd, men det blev inte snyggt. Då bara overlockade jag den, och det blev mycket bättre. Blomman har jag virkat tidigare, den låg och skräpade på mitt sybord. Nu sitter den fast, sydd med zikzak runtom. Det funkar alldeles utmärkt.

Mütze für mich. Gehäkelte Blume mit Zickzack draufgenäht.
Unterkante nur mit der Overlock umnäht. 
Har en silverglittrig klänning under arbete, den kommer snart. Och så jobbar jag på min ljuskrona .... (never ending story). Ha det bra därute i cyberrymden.

måndag 10 december 2012

Jeansburkar, batteriholk och annat

Det här inlägget handlar om bruk och återbruk. Och får därför duga som inlägg till återbruksutmaningen (se länk här på sidan) trots att barnkläderna är sydda av tygstuvar, inte av gamla kläder. Stuvarna är dock köpta på loppis. Väldigt fin mörkbrun trikå. Det blev leggins, den lilla finessen vid bensluten, en liten tamp som drar upp benslutet i yttarkant, syns inte riktigt. Om ni vill se hur det är gjort, kolla in de i Ottobre 4/12.
Det var i alla fall välbehövliga kläder att ha under. Och mörkbrun är sympatisk enkelt att kombinera med andra färger, i synnerhet röd och rosa. De kontrastfärgade stickningar som inte heller syns på bild är av denna anledning röda.

Leggins und Pulli aus einem sehr angenehmen Trikot vom
Basar.
Leggins nach Ottobre 4/12, Pulli Creative Workshop.
Grösse 122

 Mera av samma par uttjänta jeans. Öglan är gjort av en av bälteshällhorna som jag sprätte loss.


Och så har den ännu en kompis. Dessa är alltså utan konservburkar inuti. Insidan är fodrad med en gammal linneskjorta, tillhörande min man. Mellanlägget är också loppisköp och saknar klister. Jag klippte mönstret i mellanlägg, sydda fast det med zikzak på fodertyget och klippte därefter ut fodertyget. Sen använde jag det dubblerade tyget som ett lager. Praktiskt och smidigt. 

Mehr Jeanskörbe, diesmal ohne Konservenbüchse innen.
Stattdessen gefüttert mit einem alten Leinenhemd meines Mannes. 

Ett tips också, för alla som inte känner sig så hemma i matematiken: Om man ska göra en korg av ett rektangulärt tygstycke så mäter man den vågräta längden, alltså omfånget, drar bort 2 cm sömsmån, för man ska ju sy ihop till en rundel. Då har man omfånget på korgen. För att nu veta hur stor cirkeln i botten ska vara behöver man räkna såhär: 
Omfång delad på 6,28 = radie. Till radien lägger man en cm sömsmån och ritar med hjälp av passare upp cirkeln. 
Eftersom jag fick fundera varenda gång jag skulle hitta en botten utifrån en given omfång har jag nu skrivit ner formeln i en liten bok där jag samlar knep, inställningar och annat så att jag kan slå upp den enkelt. 

Inga direkta nymodigheter, men här en batteriholk av Whiskyförpackning. Jag försökte med decoupage men lyckades inte särskilt bra. Men den fyller sin funktion och när jag tycker att den ser för lekmannamässig ut så kan jag alltid dra bort det vita fältet och måla med tavelfärg (kom jag på när jag letade efter decoupagelack och hittade en flaska med tavelfärg - varför hittade jag inte den tidigare). 

Und schliesslich: Hier drin war mal Whisky, jetzt sollen
Batterien und kleine Glühbirnen und ähnliches
darin zwischengelagert werden. Buchstaben frei Hand aus
Buntpapier ausgeschnitten. Dann habe ich es mit
Decoupage-Lack versucht. Ging so lala. Aber
mein Mann behauptet, die Fältchen in dem weissen Papier seien
ganz reizvoll und machten einen antiken Eindruck.
Wenn er es so sagt, kann ich mich vielleicht
zufriedengeben. 



måndag 3 december 2012

Återbruk gånger 2

Och nu lider Återbruksutmaningen mot sitt slut. Synd, men begripligt, man kan inte hålla på hur länge som helst utan att det blir tråkigt, en utmaning måste förbli en utmaning och inte något kontinuerligt. Hursomhelst har jag tyckt om det.

Dagens återbruk föddes av dagens belägenhet. Minstingen stannade hemma p g a annalkande förkylning (hon var dock energiknippe hela dagen). Det var i princip omöjligt att göra något som krävde koncentration och som inte involverade henne. Talande var hennes yttrande nu ikväll: mamma, jag önskar att det var som på barn på sjukhus (tv-program), att du skulle ta hand om mig och vara med mig och leka med mig ... .
Autsch!!!
Jag försökte dock att förklara att mammor är till för att förse sina barn med omsorg, mat, husrum, kläder och kärlek, inte för att leka drakmamma eller fröken eller på annat sätt oavbrutet sysselsätta en snart 6åring. Jag försökte varva egna med gemensamma projekt under dagen. Det gick sådär. Ofta känner jag att det i slutändan blir så att jag varken koncentrerar mig på henne fullt ut eller på något annat fullt ut. Nåja, nu ligger hon i sin säng och jag räknar med att hon kan gå till skolan imorgon. Skönt.

Projekten då? Jo, hon har på sistone kommit hem med massor med hål i strumpor och strumpbyxor. 2 av strumpbyxorna sparade jag. De är så elastiska, så jag tänkte att man kanske kunde fixa dockkläder. Det gjorde jag idag:

Die Puppe Lisa hat einen Pulli bekommen.
Genäht aus einer alten Strumpfhose mit Loch
am Zeh. (Die Unterhose ist älter, auch aus
einer alten Strumpfhose)
 Dockan heter Lisa, är beställt från Tyskland och hade från början ganska hemska, moderiktiga (?) små vuxenkläder på sig. Väldigt tyska var de också, tror jag. Kjolen var så snäv att hon inte kunde sitta ner trots alla leder. Jag har länge tänkt att jag vill göra lite riktiga barnkläder åt henne, så att minstingen kan se sig själv lite grand. För en längre tid sedan blev det trosor av en annan gammal älskad strumpbyxa. Idag blev det en tröja, tillklippt helt på fri hand. Utan sidsömmar.
Und eine Leggins aus einem Flohmarkt-
T-Shirt (Der Rest schon vor längerer
Zeit in eine Mütze verarbeitet.)
 Och så ett par trikåbyxor. eller leggins, om man vill. Likaså tillklippta på fri hand från resterna av en gammal loppist-shirt vars andra delar har blivit mössa. Jag tycker det blev riktigt bra, trots att det är klurigt att sy i så elastiska tyger med så små mått. Det går liksom inte att använda overlocken, då blir sömsmånen alldeles för bred.
Besonders stolz bin ich darauf, dass ich alles
frei nach Schnauze zugeschnitten habe.
Ich habe keine Schnittmuster benutzt und
nicht mal vorher gemessen. Arm-
und Beinlängen habe ich im Nachhinein
angepasst. 
Ibland tänker jag att jag borde klippa till lite mer på fri hand. jag behöver öva mig i modet att lita på min egen känsla, och på att våga misslyckas ibland. Jag tycker bara alltid det är så synd om tygerna, ifall jag klipper fel. Men det här gick ju vägen.
Och jag tycker att dockan är ännu mycket finare med lite mer vardagliga kläder.

måndag 26 november 2012

Mera återbruk, häst och burkar

Det är lite för tyst på bloggen för tillfället. Jag skapar och gör men en del projekt är hemliga inför julen, en del är lite långdragna. Men här alltså två återbruksprojekt. Tidigare i återbruksutmaningen (länken går till det aktuella inlägget) så fanns det med en idé om att göra små korgar av jeansben. Det hade jag tänkte göra med dotterns avlagda jeans. Men när jag höll de i handen upptäckte jag att en större konservburk nog hade ungefär samma diameter. Jag stoppade in den i benen på jeansen och upptäckte att det inte var ungefär utan exakt samma diameter. Vek ner byxbenets nederkant i burken, klippte av 2-3 cm nedanför burkens botten, satte lite lim i botten och vek in - nu har burkarna kläder och ser lite mindre råa ut. 

Hästen tillverkades efter idén i en gammal handarbetstidning. Jag gjorde om lite och hittade på lite och använde mig som grund av en avlagd skjorta från min man. Alla mina brodergarner är loppisköp, så jag tycker att man kan kalla detta för ett återbruksprojekt. 

Ein Pferd mit Stickerei aus einem alten Oberhemd
meines Mannes. Die Idee stammt aus einer alten
Handarbeitszeitung, leicht abgewandelt und frei
nach Schnauze gestickt. 

Die "angezogenen Konservendosen" im Hintergrund sind mit
Hosenbeinen einer alten Jeans der ältesten Tochter bekleidet. 



Dagens Tanke

Finns det någon som får det att gå ihop? Jag känner mer och mer att det är en illusion att tro att båda vuxna i en familj kan ha krävande jobb. Eftersom hemmet också är ett krävande jobb. På något sätt känns det som om det är upp till kvinnorna att bevisa för sig själva och samhället att det går att förena. Nu, när det finns RUTavdrag och välutbyggd barnomsorg. Nu finns det väl inga hinder? Kanske inte i den faktiska tiden, men hur mycket kan man proppa in i sina 24 timmar när det inte bara handlar om att fysisk vara på plats och uträttar något mekaniskt? Jag känner att det är så viktigt att vi faktiskt har ork att lyssna på varandra och på våra barn. Det är en förutsättning för att barnen ska uppleva sig viktiga och därmed få det självförtroende som krävs för att klara av att leva ett gott liv. Lyssnandet är dessutom en förutsättning för att en relation ska fungera. Dessutom måste någon se till att det sociala nätverket runt familjen kan upprätthållas, för en vacker dag så behöver man det. När man vill bry sig om sina vänner och grannar, för att det är rätt, när man vill leva någorlunda miljövänligt, äta någorlunda vettig mat och ha ett hem som faktiskt är mer än en väl städad sovplats, en slags viloplats och mittpunkt där vi kan komma till ro. Jag undrar om det är någon som får det att gå ihop. Och jag undrar om inte det är vår tids kvinnofälla: att vi försöker att bevisa att det går att få ihop det.
 
Sen har vi dessutom ett arbetsliv som pressar oss till yttersta effektivitet. Samma effektivitet som vi sedan fortsätter med hemma för att kunna bygga det komplexa bygget som ett hem är. Priset betalar i slutändan oftast kvinnorna. Och jag vill inte betala det priset längre. Jag har sträckt mig längre och längre och lider mer och mer under min otillräcklighet och känner: Varför ska jag försöka att få en ekvation att gå ihop som inte går ihop. Den kanske går ihop för andra, som har andra slags arbeten eller har en större kapacitet - men för mig går det inte ihop. Vad jag ska göra åt det? Vet inte, men till att börja med måste jag konstatera att det inte går ihop. 

tisdag 20 november 2012

Pyjamas

Mitt bidrag till återbruksutmaningen: 

En pyjamas till minstingen (som inte är så liten längre, snart fyller hon 6). Byxorna är sydda i en gammal gardin (tror jag - av fållarna och den ojämna blekningen att döma), mönstret från Svenska mönster, jag har lagt till muddar och fickorna.
Överdelen är en Zoe från Farbenmix med rullfåll nere och i ärmarna. Jag tycker den blev riktigt fin. Hon har dock inte provat den än, eftersom hon låg i sin säng med en annan pyjamas på  när jag blev färdig. Hade velat få med den redan igår kväll i Återbruksutmaningen, men då la kameran av, batteriet var slut. så istället fick jag snällt fästa alla trådar och vänta till idag. 


Schlafanzug, grösse ca 122.

Hose aus einer Gardine vom Flohmarkt.

Oberteil aus Baumwolltrikot, Modell Zoe von Farbenmix. 

söndag 11 november 2012

Tröja, pysselbord och löv

Ein Foto mit Mensch für den
Me Made Mittwoch

Nu är den alltså äntligen färdig, min återbrukströja. Den som har följt bloggen kanske minns, den har dykt upp flera gånger. Först fick jag den som påbörjat projekt, stickat efter ett Kafe Fasett mönster. Jag försökte att fortsätta, insåg att jag inte hade lust, drog upp alltihop, fick över en massa korta och mellanlånga garnstumpar, började alltså sticka en ny tröja i dominostickning. Ärmar och muddar randiga, halskanten virkat. Jag tycker den blev riktigt fin, mönstret är helt och hållet mitt. Jag tycker mycket om att titta på detta myller av färger med all sin oregelbundenhet och tycker att jag lyckades ganska bra ändå med färgfördelningen, inte helt lätt att sticka så att intrycket ändå är någorlunda jämt. Att ärminsatssömmarna stämmer så väl - den sitter förvånansvärt bra trots att jag gjorde allt lite på fri hand. efterhand har man väl ändå samlat på sig så mycket erfarenhet och ett så gott öga att man kan få till något också på känn. 
Nu är jag dock väldigt glad att den är klar och har gått över till nya, lite mindre påfrestande, stickprojekt. (De kan dock ännu inte visas i bloggen, det är ju snart jul).

Pulli aus aufgeribbelten, kurzen Garnenden.
In Dominotechnik, Design und Schnitt
ganz und gar auf meinem Mist gewachsen.
Und puh, ich bin froh, dass er fertig ist. 
 När jag håller på med bakning har jag länge tänkt att jag skulle vilja ha ett bakbord för pyssel, lätt att torka av, inte så värdefullt, så att det inte gör något om det blir märken. I fredags gjorde jag äntligen verklighet av detta: Baksidan av vår gamla köksö hade jag sparat, likaså de gamla trösklarna. Spånskiva med melamin, inte värdefullt men tåligt. Trösklarna fick bli kanter så att inga småsaker åker ner. Jag drog dock inte kanterna ända fram, så att de inte stör armarna när man jobbar med pilliga saker. Måtten är tillräckligt stora så att skärmattan får plats med god marginal. Nu ska jag bara skruva fast någon slags reglar i framkanten som man kan vända ner så att de blir ett stopp i framkanten, ifall det behövs.
Tog också Ikea-måttband och klistrade fast med genomskinlig packtejp, praktiskt har jag märkt på sybordet där jag gjorde likadant.

Ein Arbeitsbrett aus Resten unserer alten Kücheninsel.
Ikea-Massbänder in zwei Richtungen mit Klebeband
festgeklebt. Alte Schwellen als Kanten zurecht gesägt.
Jetzt kann ich diese Platte drunterlegen, wenn ich mit Kleber oder Farben
arbeite oder schneide, oder wenn ich was anderes mache, was ansonsten die
Tischplatte beschädigen könnte.
Puzzlen kann man sicher auch gut auf dieser Platte. 
 Jag jobbar fortfarande på min ljuskrona. Detta blir alltså löv av diverse aluminiumburkar. Jag har bara inte riktigt lyckats fästa dem på ett bra sätt ... De återkommer när jag har lyckats med det.

Blätter aus Getränkedosen, mit eingeritztem Muster und
hinterher grob mit Sandpapier geschmirgelt.
Für einen Recycling-Kronleuchter an dem ich seit geraumer
Zeit arbeite. 


tisdag 6 november 2012

One Piece

Ett snabbskrivet inlägg, orkar inte mer, det är sent redan. Men här kommer en One Piece enligt Ottobre 4/12, storlek 122, som vanligt lite stor. Framfickorna har jag lagt till själv, och ja, jag vet att de hamnade lite för långt ner. Jag fodrade också luvan, vilket inte fanns med i beskrivningen. Tyget köpte jag second hand och funderade länge på vad det kunde bli, kändes lite för mörkt. Men i den här kombinationen tycker jag faktiskt om det. Efter att den ha burits en hel dag kan jag också konstatera att det hade varit bra med lite smalare ärm- och benmuddar, men minstingen tycker det är helt ok för henne.
Men stolt är jag i alla fall.

Ein Overall wie sie hierzulande zu Zeit sehr in sind.
Für alle Altersgruppen, wohlgemerkt.
Grösse 122, Schnitt Ottobre 4/2012.
Die vorderen Taschen sind selbst hinzugefügt und
gezeichnet. Mir gefällt er richtig gut -
und der Trägerin scheinbar auch. 


onsdag 31 oktober 2012

Me Made Mittwoch

Så, här kommer mitt bidrag för veckan till Me Made Mittwoch.

Hier ein neues Foto vom gleichen Kleid.
Ich finde zwar immer noch, dass ich
erschreckend aussehe auf Fotos, aber
dem Kleid wird dieses Bild eher gerecht
als das vorige. 


 En till enkel västklänning, dock den här gången helfodrad och så har jag förlängt foderklänningen med en volang som får titta fram. Fotot är åter igen inte särskild smickrande, men jag tror faktiskt den ser bättre ut i verkligheten. Viskosfodret ärvde jag av en kompis, ylletyget av en annan. Först var den 10 cm längre, men det blev inte bra. Jag kortade ytterklänningen och innerklänningen vek jag upp med ett 5cm brett veck 20cm ovanför volangsömmen, sydde, klippte bort vecket och overlockade sömsmånerna. Funderar på om jag ska sy dit fickor bara.
Jag trivs väldigt bra i den här klänningen.

Lite rester: En pyjamas á la Ottobre, dock med förlängd överdel. Täcksömmarna syns inte, men jag är hur som helst stolt över dem, framförallt vid halsmudden. Jag sydde först fast en sidan av mudden räta mot räta mot halsringningen, vek in den och sydde en täcksöm från baksidan som jag försökte pricka rätt. Och den satt riktigt bra. Ser proffsigt ut och ligger platt. Raglansömmarna är sydda med flatlock, jag börjar lära mig den också.

Ein Schlafanzug, verlängert, nach Ottobre. Mit
Coversömmar am Hals und Flatlock an den Raglan-
nähten und Bein- und Armbündchen. Richtig gut
und beliebt. 
 Den här vikta stjärna, utan en limklick, av 30 likadana bitar, har en historia. Min pappa fick en sån av en bekant i födelsedagspresent. Jag fick syn på den när jag var där i september och frågade giverskan efter mönster. Hon hade inget - hade lärt sig av bekanter till en bekant. Jag letade på nätet, lyckades få fram massor stjärnor men inte den här. Några veckor senare får jag ett litet, platt paket. Inuti finns små vikta numrerade lappar - en perfekt beskrivning in natura, samt en påbörjad sammansättning. Efter lite pill men ändå ganska smidigt lyckades jag få ihop det hela - jag är väldigt tacksam och stolt. Det blir fler såna.
Pappret var med i förra inlägget, köpt på loppis.

Ein Origamistern. Mein erster, und ich bin richtig
stolz. Die Anleitung kam in natura in Form von gefalteten,
nummerierten Papierstückchen in einem Paket.
Geschickt von einer Bekannten meiner Eltern. Ich hatte einen
solchen Stern bei ihnen gesehen und nach der Anleitung
gefragt. Ich bin sehr dankbar für das liebevolle gepackte Päckchen und
die vollkommen verstehbare Anleitung. 

måndag 29 oktober 2012

Smått och gott och en del återbruk


Här kommer lite allt möjligt som jag har gjort eller färdigställt den senaste tiden.

sittunderlagen har varit med förr, men nu är fyra stycken helt färdiga. Ullen till filtningen är alltså uppkardade garnstumpar efter ett stickprojekt. Jag konstaterar dessutom att det är extremt svårt att tova slumpmässiga mönster eftersom det är svårt att placera prickar eller krumelurer jämt över ytan. Därav den första som har ett mer regelbundet mönster - det var ett nytt försök. Jag letar konstant efter sätt att överföra mina klottermönster som jag ritar på alla möjliga papper på något sätt till sömnaden. Detta är ett sånt försök.




 

Sitzkissen aus Knüpfwolle, verziert mit aufgefilzten Mustern.
Die Wolle zum Filzen entstand aus ausgebürsteten
Wollfäden, die beim Stricken übriggeblieben waren.
Es ist schwer Zufallsmuster zu filzen, habe ich festgestellt:
Die Motivverteilung auf dem orangen, gelben und grünen Kissen
lässt zu wünschen übrig, daher ein eher regelmässiges Muster auf
braunen Kissen.  
Två sittunderlag återstår att tova på. 
Själva underlagen är virkade i smygmaskvirkning (förutom nr 4 som är virkad med fasta maskor) av ryagarn som jag fick av en kollega. 
Detta är mitt bidrag till Återbruksutmaningen för den här veckan. 


Sen var det också lite loppisfynd: Låga gummistövlar, tycker de har en härlig färg. Och två trevliga kjolar ...

Flohmarkt-Funde





Rödprickigt omslagspapper (eller hyllpapper) och grönprickig vaxduk. Samt en bok med ännu fler idéer och tekniker - risken att jag får tråkigt är de närmaste hundra åren obefintlig. 

Grüngepunktetes Wachstuch und
rotgepunktetes Schrankpapier.
Und ein weiteres Bastelbuch ...


Och så till sist ännu mer återbruk. Köpte ihop lite ramar på olika loppisar, målade dem i samma färg, skar till lite passeparton i pysselkartong och vår släktgalleri har fått ett helt nytt utseende. Det kommer fler bilder, måste bara hinna måla fler ramar också. 


Und unsere Ahnengallerie hat eine neue Form bekommen:
billige Flohmarktrahmen, in einheitlicher Farbe
angestrichen, selbstgeschnittene Passepartouts 

Sen kommer ännu ett projekt, men det spar jag till onsdagen, kolla in: Me made mittwoch, där hittar mycket trevligt (på tyska, men bilder är ju begripliga ändå).



måndag 15 oktober 2012

Porr?



Und pünktlich zum Mittwoch wieder der Zusatz auf Deutsch. Hier handelt es sich also, wie man weiter unten sieht, um ein geschlachtetes Top, das in einen BH verwandelt wurde. Sitzt gut und bequem und wird sicher Nachfolger bekommen. 
Gar nicht so schwer, wie es aussieht. Ich hatte einen, der mir ganz gut gefiel, auf unseren Küchentisch geklebt (mit Klebeband) - wegen der Gummibänder. Dann die Teile abgezeichnet und nachgenäht. Einige Verbesserungen zum nächsten Mal habe ich schon ausgedacht. Die Unterkante ist übrigens der abgeschnittene Saum des Tops, in den ich einen Gummizug eingezogen habe. Die Träger sind auch direkt vom Top übernommen. 

 Här kommer veckans återbruksprojekt. Jag har såna problem att hitta bh-ar. Jag är liksom för liten för att vara så bred i axlar och övre delen av ryggen. Dessutom avskyr jag allt som trycker och klämmer. Jag hade ett gammalt linne i min kasserade-kläder-kasse, hade sparat det för att det var så fin trikå, elastisk och ändå huvudsakligen bomull. Dessutom hade den axelband, vilket visade sig vara praktisk. Jag hittade på ett mönster genom att tejpa en befintlig och ganska ok bh på bordet, ritade av bitarna, gjorde om lite här och var och sydde. spetsresåren i hudfärg, vilken nästan inte syns på bilden, hade jag köpt på loppis, tror jag. mittbiten i vävt tyg hade jag i min småbitslåda. Längst ner använde jag fållen på linnet som jag drog in resår i. Som man ser på nedre bilden blev det inte perfekt, men som ett första försök helt ok - och sitter betydligt bättre än många köpta exemplar. Klämmer dessutom ingenstans.
Den är visserligen inte rosa, men med tanke på att rosa bandet från början handlade om bröstcancer, så kan det väl ändå platsa.

Ein selbstgenähter BH, weil es so schwer ist,
welche zu finden. Ich bin irgendwie zu breit für
meine Körbchengrösse. Dieses Exemplar entstand aus
einem aussortierten Top. Nicht perfekt, aber für den An-
fang ganz ok. 

Här också ett projekt som inte är återbruk alls, inte någonstans, vilket är väldigt ovanligt för mig. När min mamma fyllde 75 i september lovade jag henne ett plagg. Vi hittade tillsammans detta mönster i sömnadsmagasinet (det måste ha varit septembernumret). Tyget hittade vi på Stof och Stil, en finspårig manchester. Nu är den färdig och väntar på att skickas till Berlin. Hoppas den passar som förväntat.

Ein Geschenk, das darauf wartet abgeschickt zu werden. 

Ein Tip insbesondere für deutsche Leser. Klockarbarn hat eine Redoing-Aktion wo man jeden Montag Links einstellen kann. Bedingung ist, dass die Werke aus etwas anderem entstanden sind. Ich weiss gar nicht genau, wie man diese Kunstform auf Deutsch nennt, hier heisst das Återbruk. Guckt mal rein, ist viel Fantasie drin, und wenn ihr im Blogg rumblättert, findet ihr viel Intressantes.