Se, jag gör allting nytt

Ett bibelcitat, men rätt användbar. Vi har det som rubrik över en sylördag där vi ska göra nytt av gammalt. Väldigt spännande att se hur många som vill komma. Och lite nervöst, det vore ju bra om vi kunde åstadkomma lite också. Och vem vet, det hela kanske får en fortsättning, om vi inte gör bort oss alldeles. Imorgon ska jag i alla fall provsy ett antal symaskiner som församlingen äger för att se om de fungerar och hur. Skulle vara lite pinsamt om jag inte ens visste hur de träs. 

Men här alltså mina projekt: Jag köpte på tradera för längesedan en påse med trikårester. Och jag blev lite besviken, faktiskt, för en hel del bitar kunde jag slänga direkt, de var fullständigt oanvändbara. Det var inte renklippt för fem öre. Sedan dess har resterna stått här och det har inte varit lätt att hitta projekt där de kan komma till användning. Men ett par trosor med hästar fick jag till nyligen. Mönster Ottobre 4/04, storlek 110. Av alla alternativ för bensluten tycker jag det här är bäst, kantband av samma tyg. 

Eine Unterhose für die Kleine aus Trikotresten, die ich ersteigert habe.

På en loppis i Hälsingland hittade jag detta stadiga bomullstyg. Ganska mycket av det t o m. Och nu har jag tänkt att jag successivt ska ersätta alla våra tygkassar, de är nämligen såååå fula, de flesta har flyttat hit med oss för 15 år sedan och ser ut efter det. De första tre kassarna är klara, och jag tycker de blev så fina. 

Neue Einkaufstaschen, die alten sind grösstenteils noch aus Deutschland,
also mindestens 15 Jahre alt. Für jede neue, die ich nähe, schmeisse
ich eine alte weg. Gutes Gefühl.

 Den som har följt min blogg lite grand minns en tröja som jag har ärvt halvfärdigt och som jag funderade på om jag skulle orka sticka klart. Jag försökte men det blev så många fel och det hela känns så krångligt i mönstret att jag gav upp. Nu går det dock inte att ta upp tröjan igen hursomhelst eftersom det är bara korta trådar. Till slut kom jag på att jag vill sticka en tröja i dominostickning istället. Så jag började och efterhand jag tar upp det som är stickad så stickar jag dessa små rutor. Eventuellt kommer jag att använda ärmarna som de är eftersom de redan är färdigstickade, men jag vet inte än. Jag älskar i alla fall dominostickning eftersom det är så lätt att sticka bara en ruta. Och det är aldrig fler än 25 maskor på nålen. Man arbetar sig fram ruta för ruta, behöver inte kolla i någon beskrivning och slipper ändlösa rader. Dessutom i princip bara räta maskor. Kul känns det och snyggt blir det tycker jag.

Ich weiss nicht, ob ihr euch an den geerbten, halbfertigen Pullover erinnert,
den mit dem unmöglichen Muster. Ich habe jedenfalls versucht, nach Muster
weiterzustricken, aber ich habe einfach keine Lust auf dieses Muster.
Stattdessen trenne ich ihn nun auf und die entstehenden kurzen Garnenden
verstricke ich in Dominotechnik zu einem neuen Pullover.
Das macht grossen Spass und ich finde es sieht gut aus.
Und kein Muster wird gebraucht. 

Jag har haft helt sanslöst hektiska dagar och därför ingen ork att skriva dagens tankar. Jag kanske lägger till några efterhand.
Ha en bra kväll ...