Att lära sig en ny teknik ...

... är inte så lätt. Jag har ju som jag skrev om i förra inlägget, försökt mig på smygmaskvirkning. Till att börja med med en vanlig virknål nr 10. Sen har jag hittat lite information på nätet om hur krokar för smygmaskvirkning ser ut. Och då bestämde jag mig för att försöka göra en sån krok. Till att börja med i metall. Jag slaktade en brödrost som ligger och väntar på elsophämtning, skruvade bort en av täckplåtarna. Klippte till den med plåtsax och filade och slipade så att kanterna inte skulle vara så vassa. Efter lite efterjusteringar fungerade den. Men från början hade jag ju tänkt göra en i trä. Enträ närmare sagt eftersom det är hårt och tätt. Jag sågade till en skiva av en bit som jag hade liggandes här hemma och täljde fram formen. Det gäller att ha årsringarna åt rätt håll så att inte kroken bryts av. Efter vissa misslyckade försök blev det bra och nu kan jag faktiskt virka med den. Det tar dock lite tid att lära sig rörelserna. Dessutom har jag nog hittat på egna. Såg på ett klipp på youtube och hon gör lite annorlunda än jag. Men vad spelar det för roll, det börjar i alla fall flyta lite. Och sittunderlagen blir fler - fortfarande är virkningen lite oregelbunden men jag har bestämt mig för att betrakta detta som charmig.

Här kommer i alla fall foton av mina krokar.

Ich versuche zur Zeit das Häkeln mit Kettmaschen zu üben.
Hierzulande gibt es sogar Bücher darüber.
Die Technik gibt feste und dichte Stücke,  nicht besonders dehnbar.
Deshalb für Sitzkissen sehr geeignet.

Der erste Haken ist aus einem Stück Blech von unserem alten Toaster gemacht.
Der zweite aus Wachholderholz geschnitzt. 

Und so sieht das ganze dann aus. Ein bisschen unregelmässig
aber ich habe beschlossen das für reizvoll zu erklären. 

Fler saker i arbete och snart klar, jag återkommer.