Nu äntligen funkar det ...

Och då finns det ju förstås lite projekt som ligger och som jag inte hunnit blogga om. Till exempel detta bäddset, av ett gammalt påslakan som jag hittade på röda korset. 

Bettbezug aus altem Bettbezug.

 Denna korsstygnsbild hängde redan i min gamla barnkammare. Vet faktiskt inte om det var min mamma som broderade den?

Dieses Stickbild hing schon in meinem Kinderzimmer

 Här den utlovade klänningen som jag gjorde av samma tyg som min klänning från förut (har ännu inte listat ut hur man länkar tillbaka, då behöver jag sonen som är datakunnig). Hursomhelst är mönstret från senaste Ottobre förutom fickorna som jag till slut virkade. Jag tror faktiskt att de är lika stora trots att det inte ser så ut på bilden....

Das Kleid für den Partnerlook, aus den gleichen Stoffen, wie meins.

Ja och detta var vad elektrikern hittade när han försökte lista ut varför säkringen gick varje gång vi försökte tända utebelysningen. Stolpen är bebodd av ett helt myrsamhälle. Elektrikerna ströp ledningen, vi klarar oss utan denna lampa, så de får bo kvar ett tag till.

Der Pfosten für unsere Aussenbeleuchtung ist also bewohnt. Eine Ameisengesellschaft.
Deshalb knallte also immer die Sicherung durch, wenn man den Schalter betätigte.
Die Ameisen dürfen weiter dort wohnen. Das Kabel ist abgekoppelt. Was wir mit der
Lampe auf die Dauer machen, wissen wir noch nicht. 

Här alltså en liten prinsessa. Kronan blev till i förmiddags när hon ville pyssla. Då passade jag också på. Tycker den blev bra och hon har haft den i princip hela dagen. De har nämligen på dagis tittat på berättelsen om Ester när det var bibelvandring. Och Ester är ju prinsessa som använder sig av sin skönhet för att rädda sitt folk. Uppenbarligen mycket inspirerande.

Eine kleine Prinzessin. Die Krone habe ich heute morgen gemacht, als wir beide eine kleine
Bastelstunde hatten. Ich find sie chick geworden, frage mich nur, ob ich
irgendwas tun kann, um sie haltbarer zu machen.
Im Kindergarten waren sie auf "Bibelwanderung" und haben die Geschichte
von Esther vorgespielt bekommen. Offenbar inspirierend, denn seitdem ist
sie dauernd Prinzessin.

Dagens fundering

Detta med myror och andra djur. Man kan ha så olika förhållningssätt där. Det finns så många som trycker sönder varje fluga, slår ihjäl varje spindel och varje geting som de träffar på. Ibland till och med i skogen. Och när man frågar varför så säger de att de inte gör någon nytta. Men gör vi det? Egentligen är väl vi människor de värsta skadedjuren som finns. Ingen annan art har någonsin hotat hela planetens existens. Och vem avgör nytta, nytta för vem? Är vi måttet för allt? Jag tycker inte det. Vi skjuter vargar för att de tar hundar, men hur många hundar blir överkörda av bilar? Varför skulle vi ha större rätt att existera än någon annan levande varelse? Jag är inte vegetarian, jag kanske borde vara det, men på något sätt tänker jag att vi är allätare vi människor och jag tycker inte att det är ett grundläggande problem att äta kött. Det som jag tycker är ett grundläggande problem är om vi har så lite respekt för livet att vi dödar på måfå, bara för att vi tror oss ha rätt att avgöra vad som får finnas. Bara för att vi tycker något djur är äcklig. Ok, jag kan förstå att man vill ta livet av mördarsniglar. Men jag gör inte det. Jag bara skäller på dem. Jag slår också ihjäl någon mygga någon gång, i rent självförsvar. Men jag tror det är viktigt att vi lär våra barn att respektera livet i all dess former och aldrig bli nonchalant mot det som lever. ... Så myrorna får bo kvar i lyktstolpen tills vidare. 

Denkelei

Ich finde es so merkwürdig, wie verschieden Menschen denken. Es gibt so viele, die jede Fliege, jede Wespe, jede Spinne, die ihnen begegnet, totschlagen. Manchmal sehe ich Leute sogar im Wald absichtlich auf Ameisen treten. Und es gibt Menschen, die argumentieren, dass manche Arten ja keinen Nutzen machen. Dabei sind wir Menschen doch die grössten Schädlinge, die es je gegeben hat. Wir bedrohen das Leben aller Arten auf unserem Planeten. Gleichzeitig nehmen wir uns das Recht heraus, zu beurteilen, wer und was hier nützlich ist. Ich bin nicht Vegetarierin, vielleicht ist das inkonsequent, aber ich finde, wir Menschen sind Allesfresser, und Fleisch zu essen ist meiner Meinung nach nicht das eigentliche Problem. Das Problem ist, dass wir so wenig Respekt vor dem Leben als solchem haben. Das wir meinen, entscheiden zu dürfen, welche Arten eine Existenzrecht haben. Wir müssen unseren Kinder diesen Respekt vermitteln. Deshalb dürfen die Ameisen bis auf weiteres im Laternenpfahl wohnen.