fredag 27 september 2013

Två alster och fler på gång

Och jag inser ju att fotona är inte de mest fördelaktiga. Men det var så kallt, så jag orkade inte fippla mer. Här i alla fall två återbruksprojekt som jag avslutade igår. Det övre har varit en slags kofta för i en liten vuxenstorlek. Den hade från början någon slags vid polokrage med ett band och dessutom band i nederkant samt var långärmad samt hade mörkbruna knappar. Jag tyckte om oket och materialet, ett mjukt sweatshirttyg. Så jag använde mig av ett mönster för en västklänning och gjorde om fri hand. Från början satt det en coverlocksöm i nederkanten, men den blev inte så bra, så jag gömde den under ett band med röda hjärtan. Ja och sedan kunde jag ju inte avhålla mig från att piffa upp det hela med färgglada knappar. Storleken är 4år, men detta är ett sådant plagg som kan hålla länge. 

Ich habe eine Sweatshirtjacke in einer minimalen Damengrösse geerbt.
Mir gefiel das Material, es ist weich  und geschmeidig und nicht zu dick.
Ausserdem mochte ich die runde Passe am Hals (auch wenn die Kräuselungen
eigentlich Platz für weibliche Formen lassen sollten, was bei einem
Kleidungsstück für ein 4-jähriges Kind nicht so relevant ist).
Jedenfalls habe ich mich an einem Schnitt für ein Westenkleid orientiert
und das ganze etwas aufgemöbelt mithilfe bunter Knöpfe und eines Bandes.

Zum Verkauf vorgesehen. 
Och sedan detta: det var också en sweatshirtjacka. Den hade från början en krage och var förstås bredare. Jag vet inte om jag kommer att nöja mig med halsringningen som den är, måste först se den på barnet - för denna är till min flicka. Men konceptet är ungefär detsamma. Skärningssömmarna komplicerade det  hela och så ville jag ju rädda dragkedjan och fållen och dottern var väldigt angelägen om fickorna. Men jag tror att det kommer att fungera såhär. Som sagt, det är bara halsringningen som krånglar lite. Kragen som jag sprättade loss var instucken mellan yttertyget och en foderremsa på insidan. Efter att jag sprättade loss det hela var jag tvungen att förena dessa två, samtidigt som överkanten var given pga dragkedjan. Jag får se om jag måste hitta på ännu en variant efterhand, men kanske blir det bättre efter tvätt och strykning. 

Ein ähnliches Projekt, diesmal in Grösse 128,
für die Tochter. Auch diesmal aus einer Sweatshirtjacke.
Zu retten waren der Saum, der Reissverschluss und die Taschen.
Der Halsausschnitt war kompliziert,
ich hatte einen Kragen abgetrennt und war aber an die Form
gebunden wegen des Reissverschlusses. Ich hoffe,
das ganze sieht nach Wäsche und Bügeln besser aus. 
Under december månad kommer jag för första gången någonsin sälja på en marknad. Jag är väldigt osäker inte minst när det gäller prissättning och om mina saker intresserar någon. Men som tur är står jag inte ensam.
Har också lovat att sprida information om en Hantverksmarknad på Steninge Slott i Märsta. Här alltså länken. Jag vill gärna ta mig dit. Det är nämligen dessutom vackert där och väl värt en utflykt.

Snart kommer fler saker, håller på att färdigställa några långkörare.

Ha´t gott

söndag 8 september 2013

Tandvärk ...

Jag blev av med en visdomstand för drygt 2 veckor sedan. Det gjorde helvetesont i nästan en vecka. När det hade lagt sig började göra ont i någon svårutpekad tand på andra sidan. Det krävdes sammanlagt tre akuta tandläkartider, en hel del smärtstillande och väldigt mycket energi och tårar tills det nu faktiskt börjar gå åt rätt håll. En rotbehandling återstår, suck, och en hel del pengar försvann också på kuppen. Där har ni en anledning till varför jag inte har åstadkommit så himla mycket den senaste tiden. Men här får ni se lite i alla fall:

Här nedan syns en bråkdel av det syltade och saftade efter denna rika bärsommar. Vi har nog aldrig plockat så mycket hallon... .
Himbeermarmelade, Johannisbeergelee und Saft. Ein kleiner
Teil all des Eingemachten, was der Garten so hergegeben hat. 
 I en äldre post syns en tunika som jag sydde åt dottern i ett japanskt mönster. Här kommer ett afrikanskt tyg (det var något slags jätteplagg som jag hittade på en loppis och nu har slaktad). Undrar om det blir etniska konflikter inbördes ifall man syr ett afrikanskt tyg med ett japanskt mönster. Jag gillar i alla fall tunikan.
Eine Tunika für mich aus einem afrikanischen Stoff (ein
geschlachtetes Flohmarktkleidungsstück) nach einem
japanischen Schnitt. 
 Detta är ett experiment. Jag köpte tyget som var en gardin. Till denna gardin fanns det omtag som jag från början hade tänkt slänga. De var försedda på baksidan med ett väldigt stadigt mellanlägg. Sen kom jag på att man ju kunde sy något som kräver så mycket stabilitet. Länge har jag letat efter en förvaring för stickor. Så jag rullade ihop gardinomtaget till en rulle, sydde fast en botten, sydde fast ett blixtlås och satt på ett lock, sydd efter samma princip. Lite för långt blev det hela, och jag har nu bestämt att nästa fodral för stickor kommer att innehålla en papprulle som jag limmar fast tyget på, men det funkar och jag har övat mig.
Etui für Stricknadeln aus einem Gardinenband mit sehr steifer
Vlieseline auf der Rückseite. War mal ein Versuch. 

Den Reissverschluss anzunähen war ziemlich fimmelig. 
 Det här är en byxbensnässesär. Dvs det var delar av ett jeansben som användes, pimpades, fodrades etc. . Jag leker för tillfället med olika former av necessärer. I väldigt olika storlekar. Den här är kort och tjock som ni ser.
Ein kleines Necessär aus einem Hosenbein einer Jeans. 


Och den här smal och lång. Ännu en försök att återanvända ett av dessa gardinomtag. 

Und, diesmal eher eine Federtasche, ein langes Mäppchen aus noch einem
Gardinenband. 
 Här en till gästhandduk, denna gång patentstickad och kantvirkat i grått. Jag tror jag har repat upp säkert uppåt 10 gånger under resans gång. Men nu håller jag på med nr 2 av dessa.
Eine Patentgestricktes und umhäkeltes Gästehandtuch. 

 Ja, och detta är en sorglig historia. Detta är graven för vår undulat som dog imorse, helt oväntat. Vi har gråtit var sin skvätt och gett honom en ordentlig begravning. Hans spegel med plinga hänger nu ovanför graven i äppelträdet och när det blåser kommer det att låta som om han leker med spegeln. Bakom mig står en tom bur som vi inte har städat undan än. ...

Hier haben wir ein Grab. Unser Wellensittich starb heute früh,
ganz unerwartet aber nach einem akzeptabel langen Leben.